Hade ju körlektion idag. Var så sjukt nervös för vi hade en "mini-uppkörning". Åh, Gud det var inte alls roligt. Men samtidigt lär jag mig ju ngt efter varje gång.

Det jag gör är ju att jag psykar mig själv. Säger till mig själv att jag inte kommer klara vissa saker. Tex att jag kommer få kärringstopp i uppförsbacken, eller rulla bak in i bilen bakom. Och då stressar jag upp mig själv.

Med vår bil får jag inte kärringstopp längre. Jag har inga som helst problem att hitta dragläget och stå på det i uppförsbackar. Men trafikskolans bil.. Hittar de inte. I uppförsbackar alltså. Den är sååå mkt känsligare än vår underbart sköna och lättkörda bil är. Antingen kärringstopp eller gas som fan.

Men det gick super när jag inte tänkte så mkt och kände mig avslappnad, men det gick upp och ner hela tiden. Måste hitta ett sätt att slappna av på och inte ha så dåliga tankar om mig själv så fort jag kör med nån annan än älsklingen.

Har som tur är en dubbellektion kvar och en uppvärmningslektion innan uppkörningen. Hoppas jag klarar mig på det och blir mer bekant med Audi A3:an. :)

Melvin är en riktig klätterapa. Det är mer på ont än gott nu för tiden.

Han ramlar och slår sig var och varannan dag, men det hör väl till att vara 2 åring.

Jag är ju dock en sån morsa som är livrädd om han börjar blöda. Första gången han började blöda när han ramlade på tröskeln i badrummet och slog i munnen i toan, så grinade nog jag mer än honom. Inte så bra kanske, men vid såna lägen hatar jag att vara hemma själv.

Nu var olyckan framme igen för en liten stund sen. Tack och lov inget blod, men jäklar vilket skrubbsår.

Jag hann inte ens märka att han hade klättrat upp på Neos matstol innan jag vände mig om för att se honom försöka klättra över till sin tripp trapp-stol. Inom en halv sekund föll han handlöst ner och antagligen skrapa han i ryggen på kanten av fotstödet på tripp trapp-stolen.

Han skrek som en galning och låg och vred sig för han fick ju så ont i ryggen. Alla möjliga tankar hann ju passera när han låg i de konstigaste ställningarna. Har han brutit nåt? Har han fått hjärnskakning? Blir det värre om han rör sig? Tänk om han slog i nacken..

Men nu gick det bra och det gick snabbt över ändå. Kylde ner med en kall handduk på såret, och så lite kramar och tröst, så vart det bra igen.

Men det var inget litet sår. Förstår att det gör ont. :(( Kommer väl vara blått om ett litet tag tänker jag.

Tänk om de kunde lyssna när man sa till dem att man inte får klättra, och att man måste vara försiktig.