Trots det fina vädret, så har det inte blivit mkt till utedag idag. Satt ute medan Melvin sov, men sen ville han in och titta på Bamse. Trodde han skulle vilja vara ute, men idag är det tydligen Bamse som gäller! ;) Får väl gå ut sen när älsklingen kommit hem. Vi ska iväg då o förhoppningsvis lyckas framkalla kort från ett usb på Siba. Vi har aldrig gjort det, men det ska ju gå. Hoppas de går fort, för vi behöver bilderna senast onsdag. Annars får vi skriva ut hela enkelt, men inte lycka snyggt o sätta in i ett album ju! Jaja! Melvin blir as-sur här när han inte får klättra över mina ben, så får sluta här. Hela jag skakar av hans klängande! ;)

Igår hade vi en mysig dag mestadels utomhus i det sköna vädret. Melvin visade sig vara ett riktigt fotbollsproffs då vi hittade en övergiven boll i skogen. Han sprang och sparkade den där bollen framför sig hur långt som helst, som han aldrig gjort något annat tidigare. :) Då vet vi vad han kommer bli när han blir stor med andra ord. ;)

Lekte lite i lekparken gjorde vi också. Först med farmor och farfar när vi skulle hämta hem honom och senare under eftermiddagen träffade vi på en granne som var i lekparken här vid oss med sina barnbarn och mamman till dem. Det tyckte Melvin var roligt. ;)

Snart ska vi bege oss till dagis. Melvin längtar nog dit, då han fick stanna hemma i fredags pga. kräksjukan. Blir nog kul för honom att få träffa kompisarna nu efter en lång helg med sjukdom i familjen som gjort att helgen sett lite annorlunda ut.

Själv ska jag ta mig en lång, varm dusch så fort jag kommer tillbaka. :)

Jag trodde man kunde se hur mycket man skulle få tillbaka på skatten idag, men det var tydligen bara ett datum för när man senast skulle betala in ifall man hade skatt kvar att betala eller något sådant. Så får vänta tills efter den 19 mars innan man börjar få det där pappret utskickat. Är så nyfiken! Är inte ni det? :)

På torsdag ska vi till banken också. Kolla igenom våra bolån, räntor och lite sånt. Så idag ska jag försöka hitta laddaren till vår systemkamera, så vi kan ta med före och efter-bilder på vårt hus och visa. :)

Nu är lilleman grinig här för att han inte får rita just nu, så jag får ta och ge mig. ;)

Vi mår bättre idag! :) Skönt. Längtar tills vi ska hämta hem vår lille Melvin! Längtar som bara den efter honom. :)

Tusen tack för hjälpen, så vi fick vila upp oss och krya på oss!

Apropå något annat. Vi kikade på Melodifestivalen igår. Eller jag gjorde, älsklingen låg däckad i soffan. Jag hejade på Loreen såklart, så det vart ju en väldigt bra segrare igår. ;) Hipp hipp hurra! ;)

Hallå på er! 

Tänkte bara uppdatera lite snabbt och säga att vi börjar äntligen må bättre. Jag slutade spy efter 4 timmar, men magsmärtorna höll i sig några timmar längre. Sen kom ryggvärken av att man legat ner hela dagen och så är man ju helt slut i kropp och huvud, men skönt att slippa illamåendet.

Älsklingen började spy när jag slutade, så hans illamående gick väl över i eftermiddags ungefär. Samma med honom nu. Värk i kropp, och så är man ju helt slut.

Men vi har fått i oss mat nu, så det känns som det börjar återställas lite. Man är inte lika skakig i armar och ben och känner sig lite piggare, så det är skönt! :)

Melvin får dock sova hos sin farmor och farfar ikväll, så vi kan vila ut oss och han få full fokus. Hoppas INTE att svärföräldrarna blir smittade eller Bengt och Monica som passade han i förmiddags. 

Tusen tack för hjälpen! Hade aldrig orkat ta hand om honom idag själva. Han var dock jätteduktig imorse och lekte själv längre än vanligt. Han verkade förstå att vi mådde dåligt, så han sysselsatte sig själv med lego och allt möjligt och var världens snällaste unge! Som alltid!

Vi saknar honom som fasen nu! Imorgon äntligen får vi hämta hem honom o mår då förhoppningsvis bättre!

Det är ju så typiskt. När Melvin väl sover skiiiiitbra i sitt rum, så ska jag störas av någonting annat. I natt har jag inte ens behövt kissa så mycket som jag brukar, så hade kunnat få sova riktigt gött.

Men vaknade för drygt en timme sen och mådde illa som inåt helvete. Ont i magen har jag också. Så förbannat! Jobbiga är ju att jag inte vet om jag har ont i magen pga. illamåendet och ev. kräksjukan (har spytt en gång), eller om det är förvärkar/värkar. Nu mår jag inte så illa längre efter att jag spytt, men har desto ondare i magen. :(

Känns som jag skulle vilja äta något, men samtidigt är jag rädd att det kommer upp på en gång.

Vilken jävla natt! Ge mig morgon nu!

Igår var det en väldigt känslosam dag på många sätt och vis. Orkade verkligen inte blogga.

Dagen började bra. Älsklingen och jag följde Melvin till dagis med bobben. Melvin var ju såklart helnöjd och att få åka i backen här borta efter dagis med sin pappa bakom var nog det roligaste han gjort hittills. ;) Ett stort leende heeeeela vägen ner för backen och upp igen skulle han direkt efteråt och åka igen.

Men som tidigare är ju snön bara här för en kort stund, och det dröjde ju inte länge innan dels plogbilen varit här och typ tagit bort all snös om fanns på marken och det som fanns blev till slask framemot eftermiddagen. Nåja, det var roligt så länge det varade i afl. :)

Medan Melvin var på dagis, så åkte älsklingen och jag till Sjukan och hyrde babyskydd. Så nu är det äntligen fixat, och vi fick en både snyggare och lite mindre/lättare än den klumpen vi hade förra gången. Melvins bilstol kan sitta kvar på sin plats och lillebrors kunde sitta bakom förarens. Så det var ju himla bra! :) Har ju tyvärr air-bag inkopplat i framsätet, annars hade vi satt Melvin där.

Under Melvins tupplur, så käkade jag och älsklingen. Fick då ett samtal som vi absolut inte hade räknat med. Fick lov att ringa upp efter ett tag, då älsklingen och jag var tvungna att prata ihop oss. Och efter många om och men, så kom vi i alla fall fram till att det kanske inte skulle komma fler tåg och att vi nog fick ta chansen när den väl kommit.

Ja, det handlade ju såklart om katterna. Ni kanske förstod det.

Nu är huset tomt. Det känns både bra och dåligt. Bra av den anledning att det känns som de kom till en så himla bra familj som inte kunde vara mer katt-älskare och att de troligtvis kommer få så sjukt mycket uppmärksamhet och gos, och det är ju verkligen vad jag önskat dem och vad de är värda.

Dåligt så klart av den anledning att jag älskar dem, jag saknar dem. Har ju ändå haft Baileys sedan 2006 och Passoa sedan 2007. Så det känns naturligtvis som ett otroligt svek från min sida. Jag önska så himla mycket att de kunde förstå vad jag säger och att detta är för deras bästa. Jag fick så ont i själen när det enda de gjorde hemma var att antingen ligga och sova eller sitta på köksön och titta ut. Vågade inte gå ut pga. grannkatten som ständigt spöade Baileys så fort han fick chansen. Så fort Melvin lagt sig, så kom de rusande och ville gosa. Kom det någon på besök, så skyndade de sig dit för att få gosa. Och jag vill ju att de ska få så mycket gos och kel som de en gång fick.

Har fortfarande inte tagit bort kattlådan, matskålarna osv.. De får stå kvar ett tag. Just nu är det ju det enda som finns kvar av dem. Och katthår lite här och där.

Har även dåligt samvete då farvälet blev så kort. Gick upp till dem innan den nya familjen kommit och pussade och gosade med dem, pratade med dem osv. Men när de kom, så var det ju liksom bäst att sätta in dem i buren innan de sprang och gömde sig osv, så det blev ju mer eller mindre in i buren bara och sen ner och prata med familjen om katterna, det nya livet för dem och oss och för katterna o det ena och det andra.

Samtidigt kände jag ju att jag inte orkade ta farväl genom att gosa och krama och allt sånt inför dem, för jag vet att det skulle bara leda till att det kändes ännu jobbigare. Så fick liksom ta på mig någon slags fasad och spela hård.

Gråtanfallet kom ju såklart efter ett tag när de åkt, och även nu får jag ju kämpa emot för att inte gråta. Jag orkar inte ta itu med känslorna just nu, utan försöker tänka att detta var för allas bästa. De trivdes ju inte längre. Att markera genom att kissa och bajsa på Melvins saker är ju inte ett sunt beteende, och vi kunde inte göra mer än det vi försökte med. Och tiden för dem skulle ju bli ännu mindre inom en månad, så vem vet om det skulle eskalera ännu mer.

Jaja, så ligger det till i alla fall.

Det blir ett väldigt långt inlägg detta som vanligt. Och ännu är det inte klart.

Vi hyrde film igår kväll och köpte oss faktiskt lite godis bara för att försöka tänka på någonting annat. Men så vaknade ju Melvin runt 21.30 tiden och vägrade somna om. Han har sovit hos mig två nätter i rad innan, så igår var jag så bestämd på att han bannemig skulle sova i sin säng hela natten och inte bara en del. Han vänjer sig ju snabbt vid att han får sova hos mig, om jag låter honom det och tvärtom. Så jag satt där i sängen, stenhård och vägrade gå med på att han skulle få sova någon annanstans.

Plötsligt börjar han spy! Alltså, det händer ALDRIG. Han spydde nog senast när han ammade liksom. Blev så chockad. Upp med han i famnen, ropade efter älsklingen, och då spyr Melvin ner hela mig och hela honom själv. Shit!

Både älsklingen och jag blev ju helt ??!?!?? Vi visste inte vart vi skulle börja. Trodde att han var "klar" så, så vi spolade ju av oss i duschen och på med ny blöja osv osv.. Tänkte naturligtvis låta han sova hos mig ändå då, eftersom hans säng var nerspydd. Då kommer det igen, och igen och igen. Jag vet inte hur många gånger han spydde igår kväll/tidigt i natt och hur många gånger vi fick duscha och spola av oss. I stort sett varenda handduk vi äger ligger nu i tvättmaskinen och sängkläder har tvättats o gud jag vet inte allt.

Första gången som Melvin var kräksjuk. Lös i magen har han varit nån gång, men aldrig spytt så här. Älsklingen blev ju också helt nerspydd också när han skulle "ta över Melvin".

Melvin var så himla trött och sliten i natt, så herregud. Såg helt likblek ut, skakade och frös, men försökte ändå vara glad. Förutom när han spydde då såklart. Då skrek han och grät som bara den. Stackarn! Förstod väl ingenting, han minns väl inte att han spytt någon gång tidigare eftersom han var så liten då.

Spyandet gick över efter cirka 2-3 timmar, så vi har faktiskt fått sömn i natt ändå. Men jag trodde det skulle bli en ännu längre natt än det blev. Melvin småvaknade ju till emellanåt och fick små spyattacker, men det var liksom det sista som var kvar. När det var ute, så verkade hans humör genast bättre och han började prata om blommorna på tapeten osv. ;P Somnade halvt pratandes och med rullande ögonlock. ;P

Idag har han inte spytt något, tack och lov. Än så länge. Han är på bra humör, men väldigt trött och sliten, så just nu sover han sedan en timme tillbaka. Tog nog inte ens 2 minuter innan han däckade.

Blev självklart inget dagis idag. Känns även väldigt skönt att älsklingen stannade hemma idag från jobbet, då jag inte hade orkat ta Melvin själv IFALL han skulle fortsätta spy. Älsklingen skulle haft en lång dag på jobbet idag, så det känns oerhört skönt att vi båda är hemma med Melvin idag. Vi båda har ju känt oss lite halvt krassliga i magen, men ingen av oss har spytt i alla fall. Så förhoppningsvis klarar vi oss och avslutar kräksjukan här!

På toppen av isberget, så kan jag ju avsluta med att säga att min Iphone åkte med den nerspydda morgonrocken in i tvättmaskin igår kväll. Japp! Tror ni jag fick panik när det slog mig att "helvete!!!! telefonen är ju i fickan på morgonrocken! som är i tvättmaskin!".

Jävla skit, skit, skit!

Tack och lov, så täcker villaförsäkringen den och jag kommer få en ny. Får ju dock betala 1500 i självrisk, men hellre det än att behöva betala en helt ny till fullpris. Eller köpa en gammal skittelefon för 1500:-

Men så alla vet då att jag kan inte nås på mobilen de närmaste dagarna. Det skulle ta 3-5 arbetsdagar innan pengarna sätts in på mitt konto från försäkringsbolaget, så det blir väl i mitten av veckan eller något sådant. Om jag inte åker och köper en innan och lägger ut för hela på en gång iofs.. Ja, men det märks.

Tills dess får ni ringa till älsklingen om ni vill mig något!

Melvin är på dagis nu, och älsklingen är ledig idag, så vi ska alldeles strax åka iväg till återvinningscentralen och slänga lite skräp. Sen ska vi iväg till sjukhuset och hyra babyskydd.

Var till Barnens hus igår och köpte liggdelen till syskonvagnen, så nu äntligen är den komplett! :) Har dock inte provat att sätta fast den, men det ska tydligen inte vara så svårt, så får väl testa det sen. :)

Snacka om att det är snö ute idag. Melvin fick gå ut en halvtimme innan han skulle iväg till dagis med älsklingen och skotta. Gissa om han trivdes? ;) Drog honom på bobben till dagis, hur nöjd som helst. Nu fick han äntligen känna på hur det var att sitta på bobben i en nedförsbacke. Det har ju inte varit någon snö när vi väl tänkt att vi ska åka bobb med honom i backen här vid oss, men imorse så. Så roligt verkade han tycka att det var. Kittlades väl i magen tänker jag. ;)

Nöjd och glad gick han in på dagis idag med. Flyter verkligen på jättebra där nu. Har verkligen fått in rutin på dagis, så det märks att han gillar att gå dit 4 dagar i veckan och få leka av sig i några timmar. :)

Nej, nu ska väl vi åka iväg. Ha en bra dag! :)

God morgon! :)

Då sitter man här igen då, bänkad framför datorn medan Melvin är på dagis. Är egentligen så trött för Melvin skulle bestämt ligga hos mig i natt (natten innan sov han hur bra som helst i sitt rum utan att jag behövde gå in en enda gång), och han har ju en tendens att trycka in fötter och händer i sidan på mig med sina naglar TROTS att vi har varsitt täcke och jag försöker rulla in mig i täcket på den sidan som är mot honom, så han inte ska komma åt mig. Men han lyckas allt tillslut. Så vet inte hur många gånger jag fick ta bort hans fötter och armar imorse. ;P

Han har blivit morgonpigg igen i alla fall. En sak som är säker. Var ju inte så länge sen han sov till 8-8.30 på mornarna, men nu ska han upp runt 6-6.30 Då är man ju halvdöd själv. ;P

Speciellt nu när jag springer på toa säkert 5-6 gånger per natt. Åh, vad drygt det är! Snart över!

Igår hade jag väldiga smärtor i höger sida av magen under cirka 20 minuter. Låg jag på rygg i soffan, så gjorde det inte ont. Men så fort jag stod upp, bar Melvin eller något, så gjorde det asont. Vet inte om det var förvärkar eller vad det kan ha varit, för det var liksom bara på ett ställe, så jag kände inte igen det. Men antagligen var det väl bara sammandragningar eller så. Det gick ju över tillslut så.

Men jag märker att så fort jag får molvärk, ordentliga magsmärtor osv, så blir man lite orolig att det är på gång. ;P Är ju inte förberedd på att det ska ske innan den 30 mars, om det inte är för att jag och barnmorskan planerat att sätta igång mig liksom och jag fått ett datum när detta ska ske. Att bara gå hemma och inte veta om det kommer ske idag, det är lite läskigt. Man vill ju hinna fixa med allt innan. :P

Imorgon ska vi i alla fall fixa babyskyddet och förhoppningsvis så finns liggdelen till syskonvagnen kvar på Barnens hus som de ringde om igår. Vi var där häromdagen och fick då beställa hem en, men så ringde de igår och sa att de hade tydligen en på lager ändå. Så får la se om den är kvar! :)